"Låt riket vara litet

med ringa befolkning

Fast där finns vapen för tio och hundra mannar

ska de ej brukas

Människorna ska ta döden allvarligt

och inte vilja resa långt

Fast de har båtar och vagnar

ska ingen färdas i dem

Fast de har rustningar och vapen

ska de inte visas upp

Människorna ska återvända till

att sätta knutar på repet

i stället för att skriva

Deras mat ska smaka dem

deras kläder behaga dem

och deras hem ge dem trygghet

De ska vara tillfreds med sitt..."

Vers 80 ur Tao te ching, Taoismens urkund.

Det fysiska livet såsom stjärnors och planeters funktion tillika med biologiskt liv kan anses fungera relativt perfekt. Visserligen förekommer naturkatastrofer av olika slag men dessa ligger ändå inom den ram som utvecklar livet och dess mekanismer.
Vi kan lugnt påstå att universum och livet över huvud taget inte skulle existera om där fanns något grundläggande fel.
Betraktar vi naturen kan vi se hur välfungerande den är. Växtarter och djurarter hittar sina nischer och samarbetar för överlevnaden. I naturen handlar det aldrig om att utrota eller förstöra. Visst kan naturen verka grym ibland när t.ex. katten leker med en mus eller en liten fågel, men dess avsikt är alltid i det stora hela: Liv och Utveckling!
Det är intressant att notera att djuren fungerar så väl jämfört med människan. Djuren sitter inte i skolbänken för att lära sig att leva. De lyssnar inte i första hand på lärare eller makthavare. Däremot blir instinkter och intuition deras viktigaste livsledsagare. Man frestas att tro att det finns ett samband mellan människans oförmåga att leva ett balanserat liv och övertro på andra auktoriteter än på egen inneboende livskunskap.
Har vi under historiens lopp så grundligt låtit oss luras att vi hellre lyssnar på kunskap från andra än att vara ett med den allestädes närvarande gudomliga källan i vårt inre som innehåller all den visdom vi behöver för att leva ett fungerande LIV?

Paradiset
Människan har under årtusenden, ända ifrån den tid då klyvningen mellan det manliga och det kvinnliga fick sin början, sökt att återskapa det paradisiska samhället. Det första verkliga försöket gjordes, enligt bibeln, av Nimrod med sitt välde i Babel. Därefter har en rad samhälleliga experiment passerat revy. Alla med samma resultat: Uppgång och fall! Avsikterna har varit goda men grundläggande misstag har alltid begåtts. Inte heller Thomas Mores "Utopia" som anses varit idékällan för Karl Marx idealstat löste problemet.
Vilka dessa grundläggande fel har varit, är av högsta intresse för att vi inte ska upprepa misstagen.
Den senaste stormaktskonstruktionen EU tycks följa ungefär samma mönster som tidigare och lär antagligen inte överleva särskilt länge. Trycket ökar från den alltmer medvetna skaran av människor som önskar sig ett samhälle i verklig balans.
Men ska det då vara så svårt att bygga ett samhälle som alla människor kan trivas och må bra i?
För vad vore naturligare än ett samhälle i balans och harmoni?

Två samhällen
Låt oss se på två samhällstyper i ljuset av Relationsteorin. Den ena är kluven och polariserad mellan den manliga och kvinnliga energin. Den andra är i balans och samspel mellan polerna.
Första typen baseras på manlig utåtriktad dominans. Här råder kreativitet och utveckling så det slår gnistor om det. Det land som passar bäst in på denna samhällstyp är USA!
Landet har ett valspråk som lyder: Har du inget att göra, så gör det inte här! Inget annat land har så ohämmat släppt fram den manliga energin. På gott och ont givetvis. Den tekniska utvecklingen har varit enorm. Månen har besökts och atombomber har sprängts. Inget tycks längre vara omöjligt. Datorernas utveckling går fram med rasande fart. Köper du en dator idag är den omodern om ett år. Nackdelarna är förstås uppenbara. Alla hinner inte med i den höga farten. Inte minst naturen som får ta ordentligt med stryk. En annan nackdel som är typisk i ett utvecklingssamhälle är den mänskliga utslagningen. Ytterligheterna mellan de rika och fattiga är skrämmande. Ingen annanstans än i USA är väl kontrasterna så stora.
USA och de flesta västländer har ändå utvecklats till mer eller mindre demokratiska vilket förstås är positivt. Alla vuxna har rösträtt, (med vissa undantag) så även kvinnor. Detta är en intressant situation. En manligt konstruerad värld som kvinnor skall vara med och bestämma om. Effekten har naturligtvis inte uteblivit. Nog har kvinnliga värderingar fått en mer framskjuten placering. Men har en integrering mellan manligt och kvinnligt verkligen ägt rum i den politiska världen? Eller måste kvinnan lägga sig till med manliga beteenden för att bli accepterad?
Det man faktiskt kan se är att det manliga och kvinnliga har polariserat i olika partier. Högern står för den manliga energin: Personlig utveckling. Och vänstern står för den kvinnliga energin: Personlig utjämning. Men balansen mellan blocken är helt tydlig. Den väger ganska jämt, åtminstone i Sverige som kanske kommit längst i demokratiseringsprocessen. En naturlag kanske ?!
Det märkliga är att mittpartierna inte är så starka.
Människor tenderar tydligen att välja sida. Höger eller vänster. Istället för att integrera det manliga och kvinnliga så projicerar människan ut sin kluvenhet mot ytterligheter.
Om vi summerar effekterna av ett polariserat samhälle kan vi lugnt konstatera att det passar bara vissa grupper, andra blir utslagna med arbetslöshet, missbruk, psykiska sjukdomar, vantrivsel och t.o.m. självmord som följd.
Finns det då någon samhällsform idag som är i balans mellan de båda energislagen? En sådan samhällsform torde i så fall sökas som en avgjord motsats till utvecklings- och utslagningssamhället. Alltså ett samhälle i balans mellan och inom enskilda individer och med sin naturliga omgivning.

Göran Burenhult, arkeolog och författare skriver så här i inledningen till sin bok SPEGLINGAR AV DET FÖRFLUTNA om en kvinna från byn Alite på Salomonöarna i Melanesien:

"Hon är en spegelbild av stenåldern. Ändå är hon i högsta grad levande. När kameraobjektivet reflekteras i hennes pupiller kopplas en länk till det förgångna. Ty bakom hennes ögon rör sig tankar som är väsensskilda från våra egna, liksom uppfattningar vi inte kan förstå. En föreställningsvärld som mera överensstämmer med våra egna förfäders under den nordiska stenåldern.
Inte så att hennes tankar skulle vara mera primitiva än våra egna - bara annorlunda. Präglade av ett fullständigt samspel med naturen i en perfekt symbios mellan biologiska varelser. Att överutnyttja naturens resurser vore henne otänkbart, lika främmande som att med något giftutsläpp förstöra en del av sin livsmiljö. Hon känner ej tvål eller tvättmedel, ändå är hennes barn bland de renaste i världen.
Hon har aldrig åkt bil eller sett på TV. Sina barn har hon fött i en hydda av palmblad, någon kvinnoklinik existerar inte. När hon älskar med sin man gör hon det i sina barns åsyn, intet kan vara naturligare. Sex är ett sätt att ha det skönt, ingenting annat. En naturlig drift att tillfredsställa, liksom att äta när man är hungrig eller dricka när man är törstig. Så finns det heller inga skuldkänslor eller sexualneuroser i hennes samhälle. Hon har aldrig blivit misshandlad av sin man, och att fysiskt bestraffa sina barn är båda föräldrarna lika främmande. Hennes barn har aldrig snattat eller kallat henne käringjävel - ändå är deras frihet total. Brott, våldtäkt eller vandalism är okända företeelser.
Hon känner ej svält eller undernäring, så länge hon respekterar naturen respekterar naturen henne. Hennes barn har aldrig sett en läkare, byns medicinman finns alltid till hands. Någon tandläkare har aldrig sett i hennes mun, hennes godis består av hummer eller andra havets läckerheter. Liksom frukter bär och nötter. Karies är så gott som okänd, men betelnötstuggandet färgar hennes tänder röda.
Hon tror inte på någon allsmäktig gudom som dömer eller belönar. Det betyder inte att hon är gudlös - tvärtom. Hela hennes värld genomsyras av respekt för det gudomliga i naturen. Hon tillber naturandar och sina förfäders andar. Träden är heliga, vattnet är heligt - hajguden är en av de viktigaste.
Hennes köksredskap är av ben och sten. Hon har aldrig gått i någon skola. Ändå är hennes kunskap oändlig - om livet. Men hon tänker inte på det. Hon vet inte om att hon äter en kost som är näringsmässigt perfekt sammansatt. Fisk, skaldjur, alger, rotfrukter, grönsaker, frukter, nötter... Det är en självklarhet. Hon reflekterar inte över att luften kring henne ännu är ren och att hennes barn sannolikt aldrig kommer att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar eller cancer, och hon är lyckligt omedveten om att miljoner blåslagna gråter sig till sömns varje kväll på en annan del av jorden. Man gör bara inte så i hennes värld."

Vi har mycket att lära av naturfolken och ännu finns en spillra kvar där vi kan hämta kunskap och inspiration.
Om naturfolk lever i den ideala balansen är det då rimligt att tänka sig att kluvna utvecklingssamhällen kan eller vill gå tillbaks till en teknikfri tillvaro. Knappast, i vart fall inte frivilligt. Däremot är det mera troligt att de utvecklar sig självt till döds genom t.ex krig, för att sedan få starta om från början. Det har ju varit den bistra historiska verkligheten hittills. Kluvna utvecklingssamhällen är styrda bort från naturfolkstillvaron. En styrning som pågått under tusentals år. Och för att komma tillbaks till en mera naturenlig samhällsform utan att först gå under är det sannolikt att det behövs en stark och målmedveten regering som styr tillbaka.
Men liv kan inte regleras med lagar utan att samtidigt hämmas. Så fort det finns regeringar, lagar och yttre regler kommer alltid ett antal individer i kläm. Lagar kan aldrig helt och fullt passa alla.

"Att härska genom kunskap är att skövla riket. Att härska genom okunnighet är att välsigna riket. Att känna dessa två är att ha rättesnöre...".

Så provocerande skriver Lao Tzu i Tao Te Ching. En direkt övergång till ett anarkistiskt samhälle är förstås inte att rekommendera. Den inre och personliga lag som styr naturfolken har vi för länge sedan slutat att lyssna på. Vi behöver successivt och tålamodigt öva upp denna förmåga. 
Om vi tänker oss en nedtrappning från ett politiskt styre av idag till verklig demokrati behöver antagligen övergången ske med hjälp av någon form av styrning. Styrningen behöver vara en så mångfacetterad regering som möjligt. Inte innehållande olika partier, vilket ökar risken för polariseringar. Det ska vara ett enda parti med så många personlighetsrepresentanter som möjligt. Detta enda parti ska bilda ett koncentrat och ett genomsnitt av människors egenskaper och önskningar.

En spekulation
Astrologi är ett sätt att med hjälp av solen, månens och planeternas positioner på himlavalvet vid födelseögonblicket beskriva en persons medfödda egenskaper. Det vore enkelt att hitta ett givet antal personer, alla med olika personligheter som representerar alla tolv soltecknen inklusive måntecknen (solen vandrar genom tolv stjärntecken och i varje soltecken befinner sig också månen i ett av de tolv stjärntecknen). Med solen och månens positioner kan man vaska fram tolv gånger tolv astrologiska personlighetsbeskrivningar (exempelvis: Solen i Väduren, månen i Väduren. Solen i väduren, månen i Oxen osv....). Det blir 144 stycken, hälften kvinnor och hälften män givetvis. Det skulle ge en god blandning av olika personlighetstyper. Ytterligare en nödvändig egenskap hos en dylik regering är förstås att varje medlem är i harmonisk balans mellan den kvinnliga och den manliga energin (eller i varje fall vill uppnå balans och kunna besluta utifrån balans) och har en ambition att stimulera och styra ett obalanserat samhälle till ett samhälle i balans och harmoni med den övriga naturen.

Det nya samhällets regering behöver till en början arbeta parallellt med övriga regeringar på vår jord och samarbeta med dessa. Men en logisk utveckling kommer med all sannolikhet leda till att mänskligheten mer och mer övergår till en sådan regerings tankegångar och kommer så småningom att ge den fullt förtroende att leda världen in i en ny och spännande tidsålder.
Den nya regeringens politiska program blir lika enkelt som självklart.
Programmet skall först och främst leda till fortsatt överlevnad för människan och eftersom vi inte kan överleva utan en fungerande natur är det en självklarhet att alla handlingar skall göras i samklang med naturen. Naturen måste återställas till sitt balanserade skick som den en gång befunnit sig i. Detta är en förutsättning och i detta perspektiv skall alla andra åtgärder ses.
Regeringens uppgift blir att hålla ett vakande öga på att utvecklingen går denna väg. Allt som motarbetar livets balans och harmoni kan inte tillåtas.
Målet blir att regeringen därefter, när allt fungerar ska kunna avgå till förmån för sann demokrati utan politisk eller religiös styrning. Vissa steg i utvecklingen behöver prioriteras och penetreras innan verklig demokrati kan ta vid.
Tolv kortfattade reformförslag i ljuset av naturlagarna läggs här fram som avslutning:

• Utbildning för genomförandet av det nya samhället.
• Skolan.
• Arbetsmarknad.
• Jordbruk.
• Energi.
• Industri.
• Kultur.
• Friskvård - sjukvård.
• Arkitektur och stadsplanering
• Ekonomi.
• Ordningsmakten.
• Kriminalvården.

Utbildning för genomförandet av det nya samhället
Den regering som skall leda mänskligheten tillbaka till det naturliga och balanserade livet behöver vara global och finnas till för varje enskild språkkultur (traditionella nationer och stater ersätts av gränser som utgörs av gemensamt språk - varje språkgrupp har en filialregering). Förutom de 144 olika personlighetstyper inom varje språklig regeringsgrupp behövs också en speciell utbildning för den individuella medlemmen i den skola som skall leda till kunskap i naturens lag.
De verkliga experterna på en sådan utbildning torde då vara något fortfarande välfungerande naturfolk.

Skolan
Om vi idag kunde blicka in i en skolsal anno 1899 skulle vi mycket väl känna igen oss. Inte mycket har förändrats. En skolfröken och ett antal skolelever i sina bänkar. Fröken mässar ut sina kunskaper och eleverna försöker ta in så mycket information som möjligt.

Om man tänker efter lär det inte finnas många sanningar som är universella. Varje människa upplever tillvaron på sitt eget vis. Våra ögon kanske inte ser ljus, färg och former exakt lika. Och även om vi mot förmodan såg världen exakt lika skulle vi med all sannolikhet tolka det vi såg på olika sätt. Vi har ju olika erfarenheter kring det vi ser.

Epistemologin (läran om hur man lär sig) säger att det inte finns en verklighet, det finns lika många verkligheter som det finns betraktare, d.v.s. var och en uppfattar tillvaron på sitt eget unika sätt. Verkligheten är subjektiv och färgad av betraktaren. Därför kan vi egentligen inte lära varandra någonting nytt. Om du lär någon någonting blir det inte den personens sanning utan din egen privata som du överför. Det enda du kan göra är att väcka upp en persons egen nyfikenhet att göra erfarenheter och hitta sin egen sanning. I det här perspektivet ter sig skolans teoretiska korvstoppningsmetodik hopplöst ute. Effekterna blir mest anpassade kopior som "vet" svaren eller trotsande och skoltrötta bråkmakare. Hur kan man sätta betyg på en elevs erfarenhet? Vem skall avgöra vad som är rätt eller fel? Kanske borde eleven sätta sina egna betyg.
Skolan behöver bygga sin undervisning på att eleverna får möjlighet att testa en frågeställning i den praktiska verkligheten, att få känna med fingrarna, inandas lukten, se med ögonen, höra ljudet och sedan dra en slutsats med sin tanke och känsla. Ju fler sinnen som är aktiverade vid en upplevelse desto klarare blir minnesbilden och desto svårare att glömma den inlärda kunskapen. En sådan upplevelse blir sann för eleven ända tills en ny erfarenhet eventuellt kullkastar den tidigare slutsatsen.
Den egna individens erfarenhet blir den sanning en människa har att luta sig på.

Arbetsmarknad
Om naturkrafterna manligt och kvinnligt skall vara verksamma på ett balanserat sätt för varje arbetande människa är det nog många som behöver ifrågasätta vad de håller på med. Och många arbetsgivare behöver undersöka hur yin och yang balanseras på arbetsplatsen. Att stå vid ett löpande band är varken manligt eller kvinnligt. Det är själsdödande! Arbete skall vara kreativt, roligt, stimulerande och tråkigt ibland för att man ska känna av skillnaderna. Arbete skall utföras i samarbete med naturen.
Det är inte bra med för hög specialisering.
För naturens och människans skull behöver arbeten decentraliseras, lokaliseras och inte vara mer komplicerade och stora än att den enskilda människan kan överblicka företagets verksamhetsområde. Att kunna arbeta fram en produkt från början till slut, sätta sin personliga prägel på den och känna sig nöjd med sin insats måste vara en självklarhet för den som vill.
Arbetets inriktning och sammanhang till samhället och naturen bör växa fram ur personalgruppen. Chefens uppgift kan vara att se till att arbetarna får utrymme för sina idéer och planer, samt ha ett vakande öga över att arbetsplatsen följer de intentioner som utgår från den regering som skall leda mänskligheten in i det nya balanserade samhället.

Varje människa skall ges möjlighet till hjälp och personlighetsanalys för att fastslå de egenskaper som kan ligga till grund för det yrke man väljer och på så vis hitta en plats i samhället man är bäst lämpad för, en förutsättning för den enskildes trivsel och samhällets välmående.
När en person har hittat sitt drömyrke kommer fasta arbetstider inte att vara så viktiga. Han eller hon kommer att utföra sina arbetsuppgifter till belåtenhet för sig själv och andra oavsett när eller hur de genomförs. Ansvaret ligger hos individen. Varje människa gör sitt arbete för att hon vill, inte för att hon måste. Risken att ett sådant system skulle missbrukas är minimalt. Det har visat sig att den som trivs och har ett förtroende från andra gör ett bättre arbete än den som inte trivs och känner sig tvingad.

Jordbruk
Det nya samhällets jordbruk behöver bli mer småskaligt och mindre maskinellt betingat. En stad eller by kan i sig själv prunka av ätliga växter som ger de härligaste frukter och grönsaker såväl som av prydnadsväxter. Mindre av maskiner ger möjlighet till fler arbeten och en ökad odling i städer underlättas av den rikliga förekomst av kompost som produceras där. Glasöverbyggda gator ger växthus mitt i stadens centrum. Även i norden kan man sitta under ett fikonträd på en trevlig restaurang och äta saftiga frukter och filosofera över livet.
Kompost, naturgödsel och skiftesodling tillika med biologisk bekämpning av skadeinsekter och ogräs möjliggör en odling utan konstgödsel och gifter.
Biodynamiska metoder och andra naturmetoder blir en källa till experiment och forskning. Givetvis ett av de viktigaste ämnena i skolan.
Jordbruket blir det nya samhällets största arbetsmarknad. Här hittar de flesta människor någon form av sysselsättning. En del arbetar med odling i städer, byar eller på landsbygden, andra bearbetar, förädlar och lagrar. Den experimentelle forskar och studerar i nya metoder bättre anpassade till naturen. Läkarna har här sin källa till naturmedicin och friskvård, och restaurangerna konkurrerar om den bästa tillagningen av grödorna.
Djurhållningen förändras radikalt från idag. Alla djur har rätt till ett värdigt liv så länge de lever. De skall kunna trivas lika bra under människans överinseende som i frihet. Djurfabriker får inte existera. Människor övergår mer och mer till vegetarisk kost.

Energi
Vad som tas ut från en energikälla måste komma in från annat håll annars tar det slut. Vi kan inte plocka ut mat ur kylskåpet utan att fylla på emellanåt.
Solen är vår påfyllare. Den aktiverar fotosyntesen i växter och ljuset omvandlas till växtmassa som i sin tur kan användas som energikälla på olika sätt. Lika mycket solenergi som lagras upp på jorden kan vi göra av med utan att den minskar eller tar slut.
Olja är också solenergi, förmultnade växtrester som under högt tryck i jordens inre omvandlats till olja. Processen har tagit flera hundra miljoner år och risken finns att vi hinner förbruka oljan innan år 2200 tagit slut. Men å andra sidan är det kanske lika bra att den tar slut så fort som möjligt. Tack vare den för 100 år sedan exploaterade energikällan har ju den tekniska utvecklingen nästan exploderat. Konsekvenserna har inte alltid varit så positiva. Den kvinnligt och jordnära aspekten har inte haft mycket att säga till om sedan manligheten fick tag i en så kraftig energikälla.
Kärnkraftens effekter är kända och avvecklingen är redan på gång.
Tyvärr diskuteras på allvar att utvinna väte ur vatten i större kommersiell skala. Visserligen finns där en nästan outsinlig energikälla och avgaser vid förbränning blir rena. Men vad händer med det ekologiska systemet när det töms på vatten och ytterligare syre frigörs i naturen? Ingen vet. Dessutom skulle manligheten få en ännu kraftigare och rikare energikälla än oljan. Vad skulle det innebära för den tekniska utvecklingen och balansen mellan manligt och kvinnligt? Kraftiga energikällor gynnar inte den balans vi eftersträvar. Solen finns och den kan producera biobränsle (växtmassa), värme och el uppfångade av solfångare och el från vattenkraft. Vattenkraft är också solenergi. Solen avdunstar vatten som upplyfts genom luftlagren och faller sedan ned i floder och åar. Dessutom skapar solen vindar och vågor som kan tämjas till elström. Solkraften är säker, den tar inte slut (på länge) och den skadar inte miljön om den används på rätt sätt.
Förutom solkraft finns s.k. geotermisk energi, tillvaratagande av värmeenergi från jordens inre.

Energi är i sin grundbetydelse, spänning mellan skillnader. Och skillnader finns som bekant lite varstans. Solenergi i form av vattenkraft och vindkraft är relativt starka energikällor, men överallt i universum finns den energi som utgör tillräckligt mycket skillnad för att vi skall uppfatta att universum och liv finns. Det är den energi som utgör förutsättningen för liv. Yin och yang eller manligt och kvinnligt. Häri ligger antagligen framtidens energikälla. Den är ganska svag, men evig och tillgänglig överallt. Den kräver förmodligen att människan först förstår den fullt ut och kan leva efter dess principer innan hon kan få tillgång till den och använda den för sina ändamål. Många djur tycks kunna utnyttja dessa okända krafter att navigera, kommunicera och uppfatta skeenden i naturen.

Industri
Det nya samhällets människor behöver inte så mycket prylar som dagens. Den industriella tillverkningen blir därför i kraftigt avtagande och de flesta människor arbetar alltså med jordbruk i någon form. Lokal tillverkning och produktion minskar behovet av transporter, lastbilar, bilar m.m.
Framtidens behov av industriell tillverkning torde stimuleras för tillverkning av byggmaterial med energibesparande egenskaper, teknisk utrustning för transformering av solenergi i olika former, utbyggnad av kollektiva transportmedel och övrig utrustning som vi anser nödvändig i ett balanserat samhälle. Privatbilismen minskar i takt med att relationer människor emellan förbättras och folk börjar trivas i sin närmiljö. Tidningar och böcker i form av papper försvinner antagligen nästan helt och ersätts av elektroniskt överförd information. Skogarna får vara skogar såsom tillverkare av Jordens syre eller används vid överskott till husbyggen och annan materialframställning.
Elektronisk utrustning kommer att tillverkas, men får en annan betydelse än idag. Den ersätter inte mänskliga kontakter längre, möjligtvis underlättar dem.

Kultur
Hur vill människan leva i ett framtida samhälle där balans råder?
Aboriginerna lever ett rörligt nomadliv och frågan är om inte vilket äkta naturfolk som helst skulle göra det. Att bli bofast utmanar genast till ett utökat intellektuellt tänkande. Tillvaron måste planeras för att fungera. Mat kan inte letas fram, den skall odlas, hus skall byggas och djur skötas om. Det är svårare att vara bofast och samtidigt leva i balans, instinkter och intuition behövs inte lika mycket som hos ett nomadfolk. Det är givetvis därför vi i våra bofasta samhällen har planerat in sådana fenomen som idrott, musik, teater och spel av olika slag för att kompensera bortfallet av ett naturligt känsloutövande.
Att vi moderna människor skall gå tillbaka till ett nomadliv är dock inte att räkna med inom överskådlig tid, vi får nog tills vidare hålla till godo med konstgjorda lösningar inom den bofasta tillvaron men det går att göra dem mer naturliga än hittills.
Hur är det då med det kulturella livet sett i ett yin- och yang-perspektiv i vårt samhälle? Film-, TV- och videoutbudet är ett massivt och enkelriktat informationsflöde som stimulerar till ett passivt mottagande utan möjlighet att själv agera. Hur påverkar våldet våra barn och hur många kommer att fastna i ett passivt spelmissbruk? Är det bra att idrotten utvecklas till ett gigantiskt kommersiellt spektakel, där en ishockeyspelare kan tjäna 30 miljoner om året? Har elitidrotten som målsättning att alla skall ha roligt och må bra eller är det bara en individfixerad kamp om pengar och status?
Det kulturella livet skall givetvis vara till för alla. Vi behöver utöva våra instinkter, inte bara titta på när andra gör det.
Det nya samhällets regering har därför till uppgift att stimulera människor till ett aktivt, spännande och roligt liv och minska på de fenomen som leder till passivitet och missbruk av olika slag.

Friskvård - sjukvård
Begreppet sjukvård borde egentligen tas bort. Begreppet fixerar oss just vid sjukdomar.
Läkare och sjukhus är mest till för sjuka personer som agerar först när skadan är skedd. I Kina anses det att en läkare har misslyckats när patienten är sjuk. Kinesiska s.k. barfotaläkare arbetar mera förebyggande. Sjukdomar som inte handlar om naturlig upplösning av kroppen vid livets slut, torde handla om obalans av något slag. Kroppens hierarkiska konstruktion av olika nivåer förutsätter balans för att den överhuvudtaget ska kunna existera. Kroppen är alltså i sig frisk och skulle så förbli om omgivningen också vore det. Sjukdomar torde orsakas av påverkan som stör den medfödda balansen. Det kan vara miljögifter, dålig kost, för lite motion men också negativ psykisk påverkan. Visst finns det genetiskt betingade sjukdomar men kanske också de fyller en funktion eller har en yttre orsak som inte är känd (såvida inte gnostikernas uppfattning om en subatomär defekt är sann. Se Svenska Gnostiska Biblioteket). 
Att hålla sig frisk underlättas av att utsätta kroppen och psyket för en variation av skillnader och låta tankarna flöda fördomsfritt och lekfullt. Det finns ett optimalt tillstånd som gynnar livskraften men hämmas av överdrifter och förnekelser av naturliga drifter. Tillståndet kan uppnås när vi är som ärligast och inte söker garantier för ett friskt liv och osanna illusioner och har en avslappnad attityd till sjukdomar och död. Först när vi är beredda att dö och tänkt oss in i vad det innebär kan vi leva livet fullt ut utan rädsla.

Arkitektur och stadsplanering
Ett nomadliv gör det automatiskt lättare att leva i balans med naturen. De flesta djur är kanske därför mer eller mindre nomader. Men det finns verkligt bofasta samhällsbyggare bland djuren. Ska vi människor fortsätta med att vara bofasta och samtidigt radikalt förändra vår syn på hur vi lever finns det fantastiska förebilder i stadsbyggnadskonst hos t. ex. myror och bin. Man räknar med att dessa småkryp har utvecklat och förfinat sina samhällssystem under minst 50 miljoner år. Och redan för 40 miljoner sedan såg deras system ut som de fortfarande gör idag. Här kan vi tala om politisk stabilitet. Och har det fungerat så länge finns det all anledning i världen att undersöka vad hemligheten till detta är. För det första har vi laborerat med samhällsbyggande i endast några få tusen år. Enligt principen "tryal and error" tar det kanske några miljoner år att hitta balans, men vi behöver inte laborera så länge!
Ett bisamhälle kan innehålla upp till 100.000 individer på en mycket liten rymd. En fråga man ställer sig när man betraktar detta myller av rörelser och aktiviteter. Hur kan det fungera? Vem organiserar och bestämmer i denna stora stad? Inte är det drottningen eller något enskilt arbetsbi. Inte heller drönarna. Varje enskilt bi följer den lag som utgår från miljarders år av samlad erfarenhet via instinkt och kollektivt samspel. Skulle något enskilt bi börja styra samhället bleve det inte långlivat. Var och en hugger i där det behövs utan att beordras av någon annan. 

Vi människor skulle bygga fantastiska städer om vi lät oss styras av denna inre lag. Städerna skulle vara absolut fria från miljöförstörelse. Husen skulle vara spännande att bo i, byggda av billigt naturmaterial och alla skulle ha råd att bo fint och rymligt med all nödvändig utrustning. Emellan stad och natur finns ingen tydlig gräns i ett sådant samhälle. Allt är självfallet ren natur.

Ekonomi
Vår hantering av pengar bygger på ägandet. Ett naturfolk kan inte förstå hur man kan äga land, vatten, träd eller djur. Lika lite som någon kan äga luften vi andas. Idag kan vi köpa vatten på flaska. Kanske är nästa steg att betala skatt för ren luft.
Livet ska givetvis inte behöva köpas för pengar. Vi föds in i livet utan ett öre på fickan och lämnar det på samma sätt. Livet kan inte ägas, det lånas ett tag och lämnas därefter tillbaks. Alla äger i så fall allting och behöver broderligt dela lika.
Ägandet i vårt samhälle har fått helt fel proportioner när vissa personer tjänar 150.000 kronor per månad medan andra tjänar samma summa på ett år. Sådana orättvisor behöver kraftigt regleras av den nya regeringen tills fullständig demokrati och jämlikhet har uppnåtts.

Ordningsmakten
Poliser och militärer behövs i ett enda syfte. Att ingripa med maktmedel. När det nya samhället fungerar finns inga poliser eller militärer, då kommer makten inifrån varje enskild individ. I ett nedtrappningsskede blir polisens och militärens roll att se till att naturlagarna hålls. Det blir ett värre brott att köra iväg med sin avgasspyende bil än att parkera den fel.
FN blir antagligen det organ som övervakar processen i världen mot ett naturstyre.

Kriminalvården
Rättsapparaten är i nuvarande samhället väl utbyggd med lagar och regler. Det mesta är reglerat av staten. Om den utvecklingen fortsätter behöver vi snart inte tänka själva längre. Rädslan för straff kan leda till ett överdrivet rättsmedvetande och hycklande.
Brott och straff är ett farligt spel. All tillgänglig statistik visar att fängslade personer inte blir bättre människor. En sådan människa mår bara dåligt och kommer antagligen att vilja ge igen, vilket leder till nya straff eller så blir han kanske knäckt och sjuk.
Den som gjort fel får rätta till sitt misstag så gott det går, ytterligare åtgärder är inte att räkna med. Rätt och fel bedöms i ljuset från naturlagarna.

Slut

Hem